Ja va fan!!

Okej, back in buisness igen då efter en total djup dal! Många tankar och skeva föreställningar. Sunda värderingar och sjuka ideer. Ikväll stod hemligt möte på schemat och det blev ett fantastiskt möte!! Gråt och ilska på samma sväng... En jävla massa sorg och svårt att fokusera på mig och mina beteenden och brister. Söker mig gärna till att hacka på andra och kasta skit på framförallt dom som sårat mig. Men även på dom som inte gör något alls... Jag gråter ofta för att jag inte är den fina mamman jag vill vara. Jag kan inte det för jag är känslomässigt störd. Kan jag bara inte fatta det och göra något åt det. TA HAND OM MIG SJÄLV LITE FÖR FAN!!!
.............................................................................................................................................................
Jag kan känna mig maktlös och rädd inför allt som varit och kommer att bli. Hur ser det ut??? Jag vet att jag släpar omkring på en massa skit som jag inte behöver. Mycket har blivit bättre i mig och mina beteenden men mer kan göras! Allt skit måste förlåtas! Jag behöver andlighet och well being!!
Yoga och meditation...
..............................................................................................................................................................
Varför äre så att jag varenda gång jag möter någon som inte mår bra... ska analysera sönder allt?? Varför kan inte jag bara finnas där som ett stöd... Jag ska liksom hitta lösningen till deras mående... SATANS JÄVLA MEDBEROENDE!!! Vart e min OMTANKE?! VEM I HELVETE ÄR JAG!! Jag vill vara en organiserad och samlad person som tar livet med en klackspark och som skrattar idioter i ansiktet och skiter i dom som jag inte orkar med. Men inte då här ska det letas och grävas... SUCK!

Hur det är??!

Ja det kan man juh undra...
Det händer så jävla mycket! Det är Flickans pappa och det är mina egna sjuka beteenden och sätt. Men jag tycker att jag möter det som händer med förstånd "with a little help from my friends" relativt fort. Bort med det gamla och in med det nya kan man väl säga. Näe det händer grejjer som får mig ur balans... jag är juh bara människa... Jag har tex gråtit nu ett tag... något inom mig säger att det är dags att byta frekvens nu... lyssna på andra och ta ett steg i taget!!

RSS 2.0