Lunch hos magistern

Idag följde Melicia med mig till skolan, Helena var tvungen att vara på förskolan då vi skulle till vår magister och äta lunch idag och jag har ingen bil eller körkort att färda henne i. Jag försökte verkligen att få någon att ha henne under dagen. Men alla skulle jobba eller så fick jag till svar att kort och gott -Jag kan inte! Jag kan känna lite besvikelse över vissa men men... deras resa, min resa...
Men det gick ingen nöd på Helena på förskolan, mera mitt "mammaångest hjärta" som skrek...
................................................................................................................................................
Vi började dagen med att gå en runda för att höra vad alla gjort på ledigheten, sedan fick vi 2.5 min var att skicka några ord på vägen, till mina kurskamrater. Herregud vad jag grät... Vissa människor i klassen tycker jag så oerhört mycket om! "C" tex. jag behöver bara se på henne så börjar jag att gråta... undrar vad det kan betyda? Vi har någon djup koppling som jag inte riktigt kan placera. Andra i klassen känner jag bara -Lycka till i livet för dig kommer jag nog inte att ringa om jag behöver tröst eller stöd. Men tack för denna tid och för att just du funnits i klassen och tagit del av mitt liv, samt delat med dig av ditt. Alla i klassen har jag ett band till. Fantastiske "B" oxå, hon är en sådan människa som jag alltid kommer att ha kvar. Jag vet att om vi behöver varandra så finns vi där. Hon har räddat min tid i studiegruppen. "I" herregud likaså med henne vilken kvinna! Hon är så lik mig i känslolivet... "F" en ny härlig vän! "A" ja, klassen hade inte varit som den va utan henne <3, näe... klassen över huvudtaget hade inte varit den den är utan alla samtliga. Tack så mycket ni fina för det här året!
Älskar er alla på ett mycket speciellt sätt, precis som ni älskar mig... ;)
................................................................................................................................................
Efter denna enorma känslo kavalkad!  Så bar vi oss av till eminente C i hans bostad. Men först ett stopp på Bangkok kajen för matköp! Mkt folk. Både inne å på kajkanten bakom husen... M tex. suck... han såg inte stabil ut, men men... hans resa. Jag blev tokhispig som vanligt när kontrollen inte följer min pipa... ;) lugnade mig fort.
Trevligt hos C promenerade upp på ett berg bland mygg och pärlan är juh bara fantastisk! Hon spatserade med alla i klassen och flöt liksom in i gruppen. Lilla hjärtat mitt <3
God mat, fint hus, mysigt vid vatten, studsmatta i trädgården som jag å Melicia skuttade på en sväng.
....................................................................................................................................................
Hemma efter att ha hämtat "Lilla stormen" på förskolan så tog jag mig en vila... helt slut efter tt ha gråtit hela förmiddagen. När jag vaknade hade min goa man gjort middag. GULD värt! Melicia var trött och testade alla gränser hon kunde. Somnade tidigt! "Lilla stormen" somnade i sin säng och nu har lugnet lagt sig.
.....................................................................................................................................................
Imorgon åker mina klasskamrater till "Projekt Viskaparna" jag ska gå introdag på en arb.plats som kan ge mig 5 veckors jobb i sommar. "mammaångesthjärtat" kommer väl att skrika under dessa veckor... :) LYCKA TILL MIG!
Torsdag avslutning... suck. Resan och processerna går vidare!
Vid tangenterna Sanna

Kommentarer
Postat av: syster

Hoppas du inte är besviken på mig, jag kan ju inte åka så... Men hade hjälpt om jag kunnat såklart, stark du är som kämpar på i övrigt, älskar dig syster, glöm inte!

2011-06-07 @ 20:34:12
URL: http://overmyshoulder.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0